Skriva anteckningar för hand eller med hjälp av tangentbord

En av de inlärningsstrategier som flitigt används är att skriva anteckningar under lektioner och föreläsningar. Forskningen har visat att en viktig del för att man ska dra nytta av sina anteckningar är att man också läser igenom och strukturerar upp anteckningarna i efterhand.

Det är en fördel när man skriver anteckningar under en lektion om man kan skriva så pass snabbt att man får med så mycket information som möjligt. För dem som är vana att skriva text så går det vanligtvis mycket snabbare att skriva på ett tangentbord i jämförelse med att skriva för hand. Att studenter skriver på laptop har också blivit en vanlig syn i föreläsningssalen. Men har det någon betydelse för inlärningen om man skriver för hand eller på ett tangentbord?

Datorer i undervisningsmiljö har ofta fokuserat på dess påverkan på uppmärksamhet och risk för distraktioner. Detta är alltså förhållanden som riskerar ge försämrad inlärning i sig. Men hur fungerar de som hjälpmedel när distraktionsmoment från internet i form av till exempel social media och textmeddelanden är borta?

I en mycket uppmärksammad studie av Mueller & Oppenheimer (2014) ”The Pen Is Mightier Than The Keyboard”  ville man studera detta. Man jämförde i en serie experiment två grupper universitetsstudenter som tittade på olika inspelade TED-talks. Deltagarna i experiment 1 delades upp så att en grupp studenter skrev föreläsningsanteckningar för hand och den andra gruppen skrev anteckningar på laptop/tangentbord.

Efter föreläsningen fick studenterna i svara på frågor både av faktakaraktär och på frågor som krävde mer tillämpning och analys av innehållet som till exempel ”How do Japan and Sweden differ in their approaches to equality within their societies?”. Resultatet visade ingen skillnad mellan grupperna på faktafrågorna medan handskrivningsgruppen var signifikant bättre på frågorna som krävde att man drog slutsatser av informationen.

Man såg också att de som skrev anteckningar för hand i jämförelse med tangentbordsgruppen skrev med egna ord och skrev totalt sett betydligt kortare anteckningar. De omformulerade informationen de tog del av och skapade en egen produkt av det som sagts.

Man hinner helt enkelt inte skriva ner så mycket för hand men med tangentbord tenderar det i och för sig bli mer text men denna text är ofta en ordagrann nedteckning av det som sagts. Texten präglas därmed inte av egna skapande omformuleringar som noteringar för hand ofta gör. Därmed kan man tänka att det redan då man antecknar blir olika djup i bearbetningen av informationen.

Denna studie pekade alltså på en klar inlärningsfördel om man skriver anteckningar för hand i jämförelse med att man skriver på laptop/tangentbord. Men det vore ju inte vetenskap om inte andra försökte granska resultaten genom att genomföra en ny studie med samma upplägg och se om man kommer fram till samma resultat.

I en studie av Morehead, Dunlosky, & Rawson (2019) ”How much mightier is the pen than the keyboard for note-taking?” genomförde man experiment med samma metod och material som i Mueller & Oppenheimer (2014) uppmärksammade studie. Man såg ingen genomgående skillnad mellan gruppernas resultat även om resultatet visade en viss, om än inte signifikant, fördel för dem som skrev för hand.

Författarna sammanfattande bedömning är att frågan om vilken anteckningsmetod som är bäst är inte möjlig att besvara utifrån den tämligen begränsade forskning som finns i dagsläget och att sannolikt har också andra faktorer än den teknik man använder för att skriva anteckningar på också betydelse för inlärningseffekten.

I dessa studier var alltså internet frånkopplat och laptopen användes som en ren skrivmaskin. När man frågar studenter hur det fungerar i verkliga livet så har man i studier sett att många uppger att de under lektionstid skickar och tar emot meddelanden eller surfar på sociala medier och försöker göra flera saker samtidigt.  Man har också visat att störningar medan man antecknar under en föreläsning påverkade laptop användare mer än det gjorde för dem som skrev för hand. Både kvalitet som kvantitet försämrades jämförelsevis. Betydelsen av dessa skillnader ökar också då man visat att laptop användarna spenderar en betydande del av lektionstiden ”off-task”  vilket visades i en studie av universitetsstudenter Ravizza et al. (2017) ”Logged in and zoned out: how laptop internet use relates to classroom learning”.  

Jag får anledning att återkomma till den växande forskningen om distraktioner, datorer och inlärning.